Man får aldrig sluta upp att häpnas!

Jag meddelade dag 1 till MiROi att jag måste gå tidigare på dagarna för att annars hinner jag inte hämta min son. Det har inte varit något problem förrän idag.

Nåväl, idag satt jag på fömiddagen på en ganska så meningslös föreläsning om jämställdhet med diskussion. Satt vid ett fönster och blev i princip utittad av anställda på MiROi. En person stod och illstirrade på mig. I allafall har det kännts så. På eftermiddagen satt vi vid datorer som vanligt och jag packade ihop och gick strax före klockan 15. Allt för att hinna till 16.30 när dagmamman stänger.

På väg hem fick jag ett telefonsamtal från MiROi där de undrade var jag tog vägen på eftermiddagen. Jag meddelade ju så klart att jag var på väg hemåt för att hämta Alvin. Påpekade att jag meddelat dem flera gånger om det. Fick till svar att jag måste kontakta min arbetsförmedlare på Arbetsfömedlingen för att få detta godkänt!

Är inte detta helt sjukt? Jag måste kontakta en myndighet för att få lov att hämta min son från dagmamman???

Jag har ingen ambition att arbeta heltid ännu.

Bakgrund, förra fredagen blev jag inkallad till platschefen på MiROi som läst min blogg meddelade hon. Hon undrade varför jag inte kommit till henne direkt. Jag tittade på henne och såg att jag aldrig sett eller träffat henne tidigare. Jag undrade vem HON var då.

-Jag är chef här.

-Hej, Katrin Friberg heter jag, sa jag och sträckte fram näven…

Over and out for now.

/K

Share
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *