Sjuk var jag, men det blir värre och värre!

Hej,

nu var det länge sedan jag skrev. Det har hänt så mycket så jag vet inte riktigt var jag ska börja. Jag berättade om att jag blivit utförsäkrad trots att jag har ett fullständigt sjukintyg från läkare, där det står 100 % nedsatt, men KANSKE kan prova på 25 % arbete, hemifrån de dagar jag är lite piggare.

Nåväl, avslaget var ett faktum och eftersom jag inte hade en arbetsplats att gå tillbaka till så anmälde jag mig till AF för att rädda min SGI. Idag måste jag söka jobb på 100 % för att få ut någon slags ersättning.

Ärendet hos Försäkringskassan är naturligtvis överklagat, men tro det eller ej, de har så många ärenden nu att det kan ta upp till 20 veckor att få ett beslut!!! Så något svar har jag inte fått ännu.

I juni fick jag äntligen diagnos på mina åkommor, det som läkarna på KS i Solna inte förstått. Jag har ME/CFS, som är en neurologisk sjukdom. Här kan du läsa mer om den kortfattat: Vad är ME, Myalgis Encefalomyelit?

Under det senaste halvåret har jag blivit sämre och sämre, och tillbringar mer och mer tid i soffan eller sängen. Det är oerhört frustrerande för mig som alltid varit energisk. Men det finns helt enkelt inte ork.

Detta är tyvärr de vanligaste selfies jag tar nu för tiden… 🙁

Bild 2016-07-28 kl. 17.15Bild 2016-05-30 kl. 14.27Bild 2015-09-29 kl. 15.35

Over and out for now.

/K

Share
Posted in Hjärtefrågor! | 5 Comments

Jag tar ställning #FörSofia och barnen ingen ser, i katastroferna ingen pratar om. Gör det du också och bli Världsförälder på unicef.se/sofia

Sofia är en 3D-flicka, skapad av hundratals fotografier på barn som bor i länder med katastrofer som ingen pratar om. Barn som blivit föräldralösa pga sjukdomar. Barn som tvingats fly från sitt hemland på grund av krig. Barn som drömmer om att få gå i skolan. Sofia ger alla dessa barn ett ansikte och berättar deras historier.

 

FÖR SOFIA!

Share
Posted in Uncategorized | Leave a comment

Arbetsför från 0 – 100 % från ena dagen till den andra.

Förra torsdagen talade jag med min handläggare på Försäkringskassan, som bestämt hävdar att jag inte längre kan få sjukpenning eftersom en försäkringsmedicinsk läkare tittat på två läkarintyg och två journalanteckningar som handläggaren gjort. Utefter det så anses jag från och med måndag inte längre vara sjuk. Då kommer jag inte längre ha feber eller vara trött och i behov av vila för att kunna fungera. Fiffigt va?! Tänk att inte ens specialisterna på Karolinska Universitetssjukhuset kommit på den idén!

På måndag ska jag anmäla mig hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande för ”Jobb som är normalt förekommande på arbetsmarknaden”. Försäkringskassan bedömer att jag, trots de besvär jag har, bör kunna klara av ett lättare fysiskt och mindre psykiskt krävande arbete. Vilken typ av arbete detta skulle kunna vara är dock inte specificerat.

Av den rapport som kom från IFAU idag, så duger inte den förklaringen. Läs själva: http://www.ifau.se/sv/Press/Meddelanden/forsakringskassans-myndighetsnormer-avgorande-for-bedomning-av-arbetsformaga/

När jag talade med handläggaren och bad om ett möte, så vägrades jag det. Med hänvisning till att de inte var tvungna att träffa ”kunden”. Hen kunde tänka sig ett så kallat överlämningsmöte med Arbetsförmedlingen. Vad det nu ska vara bra för?

Jag har aldrig emotsatt mig att jobba, det jag behöver nu är en deltid som sjukskriven för att kunna klara av att jobba deltid. Av de saker jag faktiskt klarat av från soffan är en del riktigt bra saker. Till exempel var jag med och räddade en förödande busstrafik här ute på Mälaröarna. Här är Dagens Nyheter

I dagsläget anser dock Försäkringskassan att jag kan arbeta 100 %, trots feber och det faktum att jag har stort behov av att vila. Men om det finns en arbetsgivare därute som kan erbjuda en soffa så ska du se att jag kan arbeta även liggandes på kontoret om det inte finns möjlighet för arbete hemma.

Share
Posted in Uncategorized | Leave a comment

NATTLOPPIS I FÄRENTUNA 20 juli 2015

Via den här länken Nattloppis flyer m karta kommer du till en pdf fil som du kan skriva ut inför nattloppisen måndagen den 20 juli 2015.

I Kungsberga med omnejd. Tid: 16:00 – 00:00

 

Skärmavbild 2015-07-12 kl. 19.59.06 Skärmavbild 2015-07-15 kl. 20.17.37

Share
Posted in Uncategorized | Leave a comment

330 dagar med feber

Jag har haft feber i 330 dagar nu.
Äntligen fått preliminär diagnos – Sarkoidos.
Knasig sjukdom som vetenskapen inte vet mycket om. Den ter sig olika på många människor. På tisdag ska jag träffa specialistläkare på lungkliniken på Karolinska Sjukhuset i Solna. Vi får se vad det ger.
Antagligen en massa piller att äta. Jag som inte kan eller gillar att ta tabletter..
Nåväl, Den dagen den sorgen.

Share
Posted in Uncategorized | Tagged | 2 Comments

Varje dag dör 4000 barn på grund av smutsigt vatten och bristfällig hygien!

Fotograf Gerorgina Cranston/UNICEF

Det är fler dödsfall än som orsakas av krig och konflikter. De flesta dör på grund av att de får svår diarré som torkar ut kroppen. Uttorkning blir snabbt ett livshotande tillstånd för små barn. En enkel vätskeersättning kan snabbt och effektivt bota uttorkning och rädda barns liv. För bara 65 kr kan du köpa 100 påsar vätskeersättning i UNICEFs gåvoshop

Vätskersättning

Share
Posted in Hjärtefrågor! | Leave a comment

Intervjuad i Kaliber i P1 om MiROi

Lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=5365356

För övrigt så slipper jag gå till MiROi igen, för jag har fått jobb!!! 🙂

Ska börja som projektledare på Nya Rågsveds Folkets Hus.

Over and out!

 

Share
Posted in Uncategorized | Leave a comment

Mina 6 veckor i förvaring är över…

Idag var sista dagen på 6-veckors programmet. Gissa min lättnad av att slippa åka dit och sitta av tid?! Detta är nog det mest meningslösa jag någonsin genomgått. Inte ens det tråkigaste jobb jag haft kan mäta sig med vad jag och många andra känt. TOTAL FRUSTRATION på grund av att man är tvingad att åka dit dag ut och dag in för att lära sig att..  Nä just det, INGENTING. Jag har bara blivit hämmad i mitt uppdrag att söka jobb. Nu har jag fått lite frihet tillbaka för att göra det jag ska göra om dagarna.

Från och med nästa vecka ska jag nämligen ”bara” vara på MiROi två halvdagar per vecka. Vad ska jag göra där då? Jo ser ni, jag ska sitta vid virussmittade datorer och förväntas söka jobb. Så ska jag få träffa en personlig coach 1 timme per vecka. Det finns dock ett aber i kråksången. Tisdagar ska jag vara där 13.00-16.30… Vår dagmamma stänger 16.30. Detta innebär att jag kommer att åka 1,5 timme enkel resa till Skanstull för att vara där ca 2 timmar och sedan bli tvungen att åka hem för att hinna hämta sonen. Någon lunch kommer jag inte kunna få eftersom jag är på resande fot mest hela dagen.

Torsdagar ska jag vara där 08.30-12.00. Vi har avtalat att lämna Alvin 07.45. Räkna ut den ekvationen..

När jag får ett jobb så kommer vi naturligtvis att pussla så gott det går.. Men jag trodde ärligt att man skulle slippa pussla när man är arbetslös. I synnerhet när man känner att det man måste iväg på är helt meningslöst och stjäl ens tid.

Nåväl, lite summering av mina 6 veckor:

  • Verksamhetschefen lovade mig en personlig coach vecka 3, hon återkom aldrig.
  • Det är tydligt att ”föreläsarna” inte skriver sina egna manus, vissa har läst rakt upp och ner och det blir därmed otroligt långtråkigt.Pratmanus

 

  • Rita en teckning… ”Roliga timmen” eller?Roliga timmen

 

  • Tillmötesgående obefintlig både från Arbetsförmedlingen och MiROi.
  • Hela organisationen på MiROi verkar vara kaos. Till exempel så var den 3/11 (lör) en helgdag. Klockan 14 på torsdagen fick vi veta att vi inte behövde komma in på fredagen. Då hade min man redan bokat av möten och tagit ut en semesterdag eftersom dagmamman skulle ha stängt. Hade vi vetat detta tidigare på veckan så skulle inte tredje person drabbats. Hemläxa

 

  • INGEN efterfrågade hemläxan på måndagen.
  • Datorerna som vi fick låna innehöll allt som oftast virus. Eller så var det problem med internetuppkopplingen.
  • De pratade om att det är bra att vara informativ, men där kan man nog gå efter devisen när det gäller barn; Lev som jag lär, inte som jag lever… Tror inte att jag upplevt något värre i ICKE kommunikation!
  • Den som höll föreläsning inom nätverkande har själv inte ens Facebook. Men tyckte stort att det var ett jättebra sätt att skaffa nytt jobb på. EH??

Over and out for now!

/Katrin

Share
Posted in Uncategorized | Leave a comment

Hittade en text på Facebook som jag tycker är bra och tänkvärd. Skriven av Eva Oskarsson.

”I intoleransens fosterland, i Jantelagens, lagomhetens och mellanmjölkens land… där får man inte vara för positiv, inte heller för negativ, inte för glad och inte för sur, ha en jävla balans mellan moll och dur. Å nåde de som är lycklig eller kär, du ska inte tro att du någonting är. Man ska ha det lagom jävligt men aldrig klaga, om man sin omgivning ska behaga. Man får inte vara oseriös, men inte heller för ambitiös, då kan man anses va pretentiös, och är man snäll är man tydligen religiös. Vänner ska man ha några men inte en hel drös, och roligt får man ha ibland men inte alltför mycket ös! Ska man vara kvinna eller tös, en mild gudinna eller brud med klös, inte för smal och inte för tjock, får man gå ut i morgonrock? Inte för ytlig och inte för djup, då åker du ner för förtalets stup. Fattig eller stålar i kassan, nä du måste följa den stora massan. Du får vara personlig men aldrig privat, bara lagom trevlig och lagom kavat. Folk dömer och snackar skit, den som är sig själv hör inte hit, och vågar du bryta mot normen, har du orsakat stora stormen! Nä håll dig på mattan och du gillas som attan. Buga för Jante som andra gör, håll dig i fållan som alla bör, var bara lagom så du ingen stör, då har du slutat att leva innan du dör! ”

Share
Posted in Uncategorized | Leave a comment

Man får aldrig sluta upp att häpnas!

Jag meddelade dag 1 till MiROi att jag måste gå tidigare på dagarna för att annars hinner jag inte hämta min son. Det har inte varit något problem förrän idag.

Nåväl, idag satt jag på fömiddagen på en ganska så meningslös föreläsning om jämställdhet med diskussion. Satt vid ett fönster och blev i princip utittad av anställda på MiROi. En person stod och illstirrade på mig. I allafall har det kännts så. På eftermiddagen satt vi vid datorer som vanligt och jag packade ihop och gick strax före klockan 15. Allt för att hinna till 16.30 när dagmamman stänger.

På väg hem fick jag ett telefonsamtal från MiROi där de undrade var jag tog vägen på eftermiddagen. Jag meddelade ju så klart att jag var på väg hemåt för att hämta Alvin. Påpekade att jag meddelat dem flera gånger om det. Fick till svar att jag måste kontakta min arbetsförmedlare på Arbetsfömedlingen för att få detta godkänt!

Är inte detta helt sjukt? Jag måste kontakta en myndighet för att få lov att hämta min son från dagmamman???

Jag har ingen ambition att arbeta heltid ännu.

Bakgrund, förra fredagen blev jag inkallad till platschefen på MiROi som läst min blogg meddelade hon. Hon undrade varför jag inte kommit till henne direkt. Jag tittade på henne och såg att jag aldrig sett eller träffat henne tidigare. Jag undrade vem HON var då.

-Jag är chef här.

-Hej, Katrin Friberg heter jag, sa jag och sträckte fram näven…

Over and out for now.

/K

Share
Posted in Uncategorized | Leave a comment